Vad ska man säga?
Det var väldigt länge sen jag skrev, fast det beror på hur man ser länge på för olika synhåll. Men för mig är det länge sen, så är det bara. Jag ligger i sängen och har datorn i knät, jag tycker verkligen det är skönt med en bärbar, stationära kommer försvinna mer och mer, det tror jag faktiskt.
Jag trivs inte i den situationen jag är i justnu, varken på jobbet eller i hemmet. Jag vill göra något nytt, trött på vardagen, alldeles less rent ut sagt .
Jag trivs inte med att känna mig utstött i gruppen, och att känna att någon i sin omgivning justnu inte tycker om en, och det är inget man kan ändra på saken. Det är bara att le och vara glad. Men hur ska man kunna trivas när det känns så? Det är mindre än en månad kvar tills jag får vara där jag känner mig välkommen, jag känner mig välkommen där borta också, men det finns ju vissa som försvårar saker och ting. kanske märker inte personen själv hur den håller på, eller så gillar hon att visa öppet vad hon tycker och tänker. vadfan vet jag? jag tycker man kan försöka iallafall, och det räcker inte med om en av personerna försöker, alla måste försöka.
Blä.
Och sen det här med Östersund, något jag hade sett fram emot. Något jag hade hoppats på att skulle kunna ske, men icke. Visst får jag åka, men jag vill inte åka utan Alfred, och jag fattar faktiskt inte varför han inte kunde få vara ledig från den lektionen, men så är det. Jag har bara väldigt svårt att acceptera justnu. För jag förstår inte varför man inte kan få fråga en kompis vad man missat, eller om läraren bara kan ta det lite snabbt med personen ifråga. För hur gör skolan den dagen man är sjuk och missar den där genomgången? Tja, det kan man ju undra. Då har man missat det och kommer att missa den delen i sin utbildning, är det verkligen så? Jag tror knappast det, menmen. Skitskola, och skitlärare. Saken är ju klar!
Jag får väl vara kvar hemma, ingen bil har man här heller. Så man blir ganska fast på västsidan, hur skoj är det då?
Jaja. På 50kr kommer man långt också..
Nej vadå? Jag är intbitter, JO idag är jag faktiskt det.
Jag har något glatt att berätta iallafall, jag ska få en egen agenda på jobbet! I like.
// L
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar